Tiden: 2345 - 2181 f.kr.
Viktiga händelser under perioden: Memfis huvudstad under denna dynasti. Faraonerna i sjätte dynastin lät bygga många lokala helgedomar över hela Egypten.
Farao förde i förebyggande syfte upprepade storskaliga militära aktioner mot de som bodde i regionen Syrien-Palestina (Aamu). Man bröt fortsatt koppar och turkoser i Sinai samt egyptisk alabaster i Hatnub. Expeditioner sändes också ut, bl.a. till Wadi Hammamat för att finna basalt (Silt stone) och til Abu Simbel för att hitta gnejs.
Handel och diplomati upprätthölls med Byblos och Embla. Handel förekom också gentemot centrala afrika.
Mot slutet av perioden började landet decentraliseras. Lokala guvernörer fick allt mer makt och rikedom och respekterade farao allt mindre. Stadskassan urholkades p.g.a förläningar som gjorde farao fattigare. Den centrala administrationen fungerade inte längre och farao kunde inte bygga nya monument. Nilen flödade inte över så mycket som den skulle ha gjort. Resultatet blev missväxt. Många tronpretendenter kämpade om makten i slutet. Missväxten påverkade också omkringliggande områden och vid randen av öknen väntade beduinerna på att anfalla Egypten. Kaos stod för dörren och nästa period börjar i anarki.
Andra anmärkningar: Under slutet av dynastin blev Nubien betydelsefull för Egypterna. Man förbättrade förmågan att navigera första kataraktområdet för att lättare tillgå detta område. Man började anställa nubier som gränspoliser och legosoldater vid denna tid.
