Gustav III

Gustav III's föräldrar delade makten med ständerna. De försökte 1756 genomföra en kupp men misslyckades. Som straff fick de inte ensamma uppfostra tronarvingen utan en del av Gustav III's uppfostran styrdes av ständerna.

Denna konflikt mellan olika intressen gjorde att Gustav III som liten ständigt måste förställa sig.

Gustav gifte sig 1766 med den danska prinsessan Sofia Magdalena. Hon var dotter till Fredrik V av Danmark/Norge.

Gustav III blev kung 1771. Gustav befann sig på operan i Paris när budet om faderns död nådde honom. I Paris försäkrade han sig om den franske kungens stöd innan han återvände till Sverige.

Genom en statskupp som inleddes 12:e augusti 1772 och avslutades den 21:a augusti samma år tillskansade sig Gustav III större makt. (Statsvälvningen.)

Efter statskuppen genomförde Gustav III en rad reformer. De flesta av dessa var avsedda att ge honom ett större folkligt stöd. Kungen behövde stöd från de ofrälse stånden för att genomdriva vissa beslut.

En lag om tryckfrihet infördes 1774.

En myntrealisation genomfördes 1776 och det medeltida myntsystemet avskaffades.

En lönereglering 1778 medförde att stadstjänstemännens intresse för mutor avtog.

Efter fransk förebild skapade Gustav III 1786 Svenska Akademien.

Gustav III började, under förevändning att en finsk gränspostering blivit angripen, 1788 ett krig mot Ryssland. Kriget pågick till 1790.

Anjalaförbundet, en sammanslutning av svenska och finska officerare vänder sig 1788, utan den svenske kungens vetskap, till den ryska kejsarinnan och försöker erhålla fred.

Officerarna skriver också brev till kungen och påpekar att kriget är olagligt och att man borde förhandla om fred med Katarina den Stora.

Kungen återvänder till Sverige där han sammakallar riksdagen tidigt 1789. Där genomdriver han förenings- och säkerhetsakten. Den innebär att kungen blir enväldig.

Kungen fortsätter nu kriget med förnyad energi. De avgörande striderna sker främst till sjöss. Vid Fredrikshamn 1790 hade den svenska flottan en stor framgång. Man råkade dock bli instängda i Viborgska viken och blev tvungna att under stora förluster bryta sig ut. Det så kallade Viborgska gatloppet.

Den svenska flottans seger vid Svensksund samma år skapar förutsättningen för att en för Sverige fördelaktigt fred sluts den 14:e augusti 1790 i Väärälä.

Det faktum att Gustav III genomfört ett stort antal reformer till gagn för de lägre samhällsklasserna inverkade säkert till att motverka en svensk revolution motsvarande den i Frankrike.

Den svenska adeln, kände sig däremot, förfördelad av kungen. Vilket i sin tur ledde till den hemliga sammansvärjning som lyckades förmå Jacob Johan Anckarström att mörda kungen. Kungen sköts den 16:e mars 1792 vid en maskeradbal på operan i Stockholm. Han dog två veckor senare den 29:e mars 1792.

Tillbaka till regentlängden


Har du några synpunkter, kontakta